När det behövs som mest

publicerat i Livet som fru, Livet som mamma;
När det behövs som mest är Therese verkligen där för mig som mest. Hon lever upp till det fina ordspråket "älska mig mest när jag förtjänar det minst, det är då jag behöver det som mest". Efter en skitdag med alla tankarna på Sandra- precis som en dag som denna ska vara- så kommer hon hem med en liten upplyftande present bara för att påminna om hur älskad jag är.
 
 
 
Mer än så om denna dagen behöver jag nog inte skriva. Skulle vilja ge fingret åt en person som tror och känner att hon har sig rätt att bestämma över andra när jag i själva verket vet så mycket bättre. Ett finger till en person som inte verkar tänka längre än hennes näsa räcker.
Jag blir inte illa berörd. Jag blir förbannad. Riktigt jävla förbannad.
 
Det är dålig uppdatering, jag vet, men jag har inte riktigt tid just nu och ni är många som hänger kvar trots att jag inte uppdaterat på snart en vecka.
Jobbar, har varit sjuk, försöker ta all ledig tid till min familj och bloggandet blir med all rätt det som drabbas- hoppas ni har tålamod och att ni hänger kvar ändå.

Tidiga kvällar

publicerat i Kaylie 8-10 m�nader;
Jag har gått och lagt mig vid åtta denna helg, välbehövligt då lillan bestämt sig för att vakna vid sex.
 
Katterna följer efter Kaylie vart hon än går, även i badet.
 
 

Helvetisk dag

publicerat i Kaylie 8-10 m�nader;
Ja, idag har det verkligen varit en helvetisk dag. Jag jobbade min allra första hela vecka med extremt tidiga mornar och jag tänkte nog lite egoistiskt igår kväll innan jag somnade att jag skulle få sova ut lite nu på morgonen. Istället frågade Therese mig ifall jag kunde gå upp när Kaylie vaknade(alldeles för tidigt pga den hemska vintertiden) och motvilligt gick jag upp och redan då gick hela min dag emot mig. Jag var sur och tvär, hade huvudvärk och ville inte alls någonting. Det enda jag har velat hela dagen var att sova men när Therese sen vaknade och sa att jag kunde gå in i sovrummet och sova en stund hade jag varit vaken alldeles för länge så det var lika bra att jag var vaken.
Inatt jobbar Therese och är inte hemma fören strax innan jag börjar jobbet klockan tolv- resterande vecka jobbar jag precis lika tidigt som denna och sömn är för mig låååångt bort.
Tänker på alla dem som är ensamstående eller har barn som går upp innan klockan fem varje dag- så har vi också haft det när Kaylie var mindre men man växer så snabbt ifrån det och man liksom lär sig leva med det- eller när jag ammade varannan timme varje, exakt varje, kväll. Nåväl- klockan är snart halvsex vilket innebär bad för lillan, först ska hon få lite gröt i magen och därefter blir det raka vägen för henne i säng. Mest av allt tror jag att jag längtar efter lite egentid, slappartid i soffan och slippa tänka på någonting.
 
 
Lillan är efter våra två kattungar hela tiden, så himla roligt att se.
 
 
Vi har varit och tankat lite ny energi, först i en solig höstpromenad och därefter på en fika hemma hos Manuela. Välbehövligt. Vi har även tittat på lite hus och ställt oss i kö på radhus som vi inte hade en aning om att Hallstahem hade- både i Strömsholm och på Knecktbacken. Spännande att se ifall det kommer ut något ledigt. Det är så himla livat här och vi trivs inte alls med att bo så nära hissen som vi gör. Vi önskar oss ett större kök och vill härifrån- vi klarar av att bo här ett tag till men planerna snurrar i skallen.
 
Bilden är ifrån när vi lunchade på en pizzeria här i Hallsta- ibland får man vara lat och lyxa till det lite.