Personerna bakom stora bloggar

publicerat i Vardag;
God morgon! Jag har varit vaken sen 04 och ska alldeles strax klä på mig och gå till jobbet. När det är så tyst och lugnt på morgonen hinner jag fundera så himla mycket och kom över tanken på personerna som sitter bakom de stora bloggarna. Jag har ibland väldigt svårt att förstå om vi verkligen är vuxna människor bakom skärmarna.
 
Oavsett vad dessa personer verkar skriva i sina inlägg finns det alltid en eller flera som känner sig tvingade att kommentera något negativt. Tittar jag igenom kommentarsfälten på instagram är det kärleksfulla ord och meningar av välmening - om det inte är ett uppstartat fake-konto som endast finns för att trycka ner andra.
Tittar jag igenom kommentarerna till inlägg på stora bloggar är det så mycket negativitet, personliga påhopp och rentav fruktansvärt elaka kommentarer.
Varför? Tror ni på något sätt att det är okej, bara för att dem offentligt delar med sig?
 
Jag har så svårt att ta argumentet "väljer man att vara en offentlig person får man ju räkna med det ena och det andra!". Nej, hur kommer det sig?
Jag minns bara när jag hade kommit ur den absolut tuffaste perioden från min förlossningsdepression och öppet delade med mig av diverse känslor så fanns det alltid några som påpekade vilken hemsk mamma jag var.
Vänta..va? För dem var det helt obegripligt hur jag kunde känna som jag gjorde(vilket är förståeligt, ingen som inte har haft en förlossningsdepression kommer någonsin att förstå!) men det ger dem inte rätten att kalla mig en hemsk mamma.
 
Konstruktiv kritik är helt okej, kritik på ett vänligt sätt kan också kännas okej men rentav elaka kommentarer är inte okej någonstans. Är ni vuxna människor? Ni beter er som mobbande skolbarn. Väx upp!
 
Det är så många som inte förstår att det faktiskt är personer, med ett liv - känslor - familj och allt där emellan som driver dessa bloggar. Efter några år lär man sig att skaka av sig många av dem negativa kommentarerna men jag kan förstå ifall vissa sätter sig i huvudet.
Jag blir galen.
 
Vi lever i en värld där nätmobbning bara inte ska förekomma, vi försöker få våra barn att lära sig rätt och fel. Jag lär i alla fall min snart tvååriga dotter att det inte är okej att varken slåss, bete sig illa mot någon annan, vara respektlös eller säga några elaka saker om någon annan. Mina vänner lär sina barn detsamma, jag vet att det är noll tolerans på de flesta skolor runtom i landet där vi lär barnen samma som jag skrev ovan. Vad ger det då er rätten att göra exakt det motsatta!?
 
Skäms på er, riktigt ordentligt. Lär er att glädjas över andras lycka och framgång, lär er att sprida positivitet där ni är och till andra personer - även bakom en skärm som anonym.
 
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Rob:

Jag håller med absolut, min sambo höll på att få det men det kom aldrig men jag stöttade henne i allt hon än gjorde :) hoppas du mår bättre nu och kämpar dig fram och du har säkert en jätte fin dotter som lär sig det med respekt pch hängivenhet :)

Svar: Jag mår jättebra nu, tack! 😊 hoppas din sambo också mår bra! ❤️
Denise Hinkelman

2:a kommentar, skriven , av Anonym:

Fan vad bra skrivet!!!

Svar: 👍🏻
Denise Hinkelman

3:e kommentar, skriven , av Missvernersson:

Åh så bra skrivet! Kan inte göra annat än att hålla med dig 💗

Svar: Helt rätt fina du! ❤️
Denise Hinkelman

4:e kommentar, skriven , av Nicholas:

Väl valda ord Denise, livet är en glädje som vi skall dela och glädjas åt!

Kommentera inlägget här :